Måste väl fylla på med roliga citat, mest för att jag ju inte gjort den där listan över språkliga fantasier som varit (och är) en så naturlig del av småbarnstiden. "Fjärrtrollet", sade min äldsta kille. Såklart det skall heta fjärrtrollet, den där åtråvärda, lite luriga tingesten som bor under kuddarna i vardagsrummet. Klart familjen skall ha ett troll, eller två eller fem.
Rätt kul är det också när det skall blandas ord. Det finns en god grönsak eller om det är frukt man kan göra paj av på våren, och mina föräldrar har en mycket trevlig väninna - och vips så fick hon såklart heta Rabarbro. Vi skrattade och hon skrattade ännu mer och det är ju helt oundvikligt att hon numera HETER Rabarbro.
Sen tänker jag att barn är rätt fena på det här med att vara små språkekvilibrister på egen hand - medvetet. Det finns någon slags spännande njutning av att laborera med språket, tror jag: hur låter det, funkar det här - nyfiket, helt enkelt. Vi var inne i dinosaurieträsket länge, länge med en av våra killar. Vi läste oändliga böcker om dinosaurierna som alla hade namn som Velociraptor, Stegosaurus eller Diplodocus. Allt sögs in med en fyraårings alldeles bottenlösa aptit på fakta. Någonstans tror jag dock att han lite grann ruttnade på alla de där knäppa namnen. Vi läste i en bok om en helt nyupptäckt dinosaurie som var större än till och med T-rex och som var så färsk att den ännu inte fått något namn. Vad kan den heta, undrade mamman. Sonen funderade ett bra tag. "Båååån-in-the-USA-dancing-in-the-dark-yeah-yeah" sade han sedan. Väldigt matter-of-factly.
Rätt kul är det också när det skall blandas ord. Det finns en god grönsak eller om det är frukt man kan göra paj av på våren, och mina föräldrar har en mycket trevlig väninna - och vips så fick hon såklart heta Rabarbro. Vi skrattade och hon skrattade ännu mer och det är ju helt oundvikligt att hon numera HETER Rabarbro.
Sen tänker jag att barn är rätt fena på det här med att vara små språkekvilibrister på egen hand - medvetet. Det finns någon slags spännande njutning av att laborera med språket, tror jag: hur låter det, funkar det här - nyfiket, helt enkelt. Vi var inne i dinosaurieträsket länge, länge med en av våra killar. Vi läste oändliga böcker om dinosaurierna som alla hade namn som Velociraptor, Stegosaurus eller Diplodocus. Allt sögs in med en fyraårings alldeles bottenlösa aptit på fakta. Någonstans tror jag dock att han lite grann ruttnade på alla de där knäppa namnen. Vi läste i en bok om en helt nyupptäckt dinosaurie som var större än till och med T-rex och som var så färsk att den ännu inte fått något namn. Vad kan den heta, undrade mamman. Sonen funderade ett bra tag. "Båååån-in-the-USA-dancing-in-the-dark-yeah-yeah" sade han sedan. Väldigt matter-of-factly.
Här är ett till inlägg om roliga barncitat.
Inlägg
Ha ha skitbra dinosaurienamn ju!
SvaraRadera